



Rockwood Cemetery även kallad Rockwood Necropolis är världens största 1900-tals kyrkogård. Det sägs att det spökar där vid en speciell grav. Graven tillhör William Henry Davenport (1841 - 1877). Han var en illusionist som utförde illusioner som de påstod var övernaturliga med sin bror Ira Erastus Davenport. Det sägs också att bröderna var besatta av andar. När dom två bröderna var på turné i Australien 1877 dog William plötsligt och begravdes på Rockwood cemetery. Vi tyckte självklart detta lät intressant och bestämde oss för att besöka denna kyrkogård.
När vi kom dit så insåg vi att det skulle bli svårt att hitta platsen där det spökar. Men vi gjorde ett försök att hitta platsen. Det var stekande hett väder när vi kom dit. Det hade varit annorlunda om vi hade tagit spökvandringen som anordnas här. Då går man nog på kvällen med en lyckta. Vi letade ett bra tag. Det finns nästan 1 miljon gravar på denna kyrkogård. Vi hade fått angivelserna att leta på sektion 8 plats 848 på den engelska kyrkans avdelning av kyrkogården. Vi hittade tyvärr inte graven. Den kanske inte ville bli hittat. Vi fick ett annorlunda äventyr på en kyrkogård som såg ut att kunna platsa i vilken skräckfilm som helst. En del kanske tycker att det är konstigt att leta efter gravar som man inte har någon koppling till. Men för oss var det ett sökande efter det okända.
Emelie blev bestulen på sin plånbok i onsdags. Någon idiot har stuckit ner handen och tagit den ur hennes väska när vi var på stan. Samma dag ringer det en "man" vid namn "Rene" och säger att han har hittat plånboken på en tågstation inne i stan.Han säger också att han bor i stadsdelen "Kingsford" Personen säger att vi måste ringa upp hans vanliga telefon för han pratar förmodligen i mobiltelefon och vill inte att hans pengar ska ta slut. Han uppger ett nummer till oss som är felaktigt. Vi kommer inte fram. Vi väntar därefter på att Rene ska ringa tillbaka för att berätta vad han bor så vi kan hämta plånboken. Men ingen Rene ringer. Vi bestämmer oss för att låta upp alla Rene i Sydney men eftersom Australien inte har samma system som i Sverige går det inte att hitta personer om man inte har efternamnet och det har vi ju inte, Vi har bara en man vid namn Rene som bor i kingford! I plånboken finns det både visakort, körkort, och annat viktigt. Vi hade nämligen planerat dagarna innan att hyra en bil och se oss om lite. Då är det ju bra med körkort. Vi ringer då polisen och berättar vad som har hänt. Polisen påpekar att har vi inte efternamnet så går det inte att hitta någon Rene i "Kingsford. Vi anmäler sedan plånboken stulen och sedan berättar polisen att dom kommer skicka ut en rapport till alla polisdistrikt i Sydney.
Dagen efter så väntar vi självklart på att Rene ska ringa. Men ingen ringer. Emelie bestämmer sig för att ringa och spärra alla kort. Rene kommer tydligen inte ringa upp igen. När vi kommer hem så ser vi ett missat samtal och ett tillhörande meddelande. I meddelandet står det rätta numret till Rene. Rene hade tydligen förstått att han hade skickat fel nummer till oss. Jag ringer genast och bestämmer en tid med Rene. Vi beger oss till stadsdelen "kingsford" i blixtrande åska och regn. Rene uppger att han bor på 30 Meeks street.
Ja tänkte innan att det var lustigt att Rene hade ett tjej namn när han var en man. När vi kom fram så ringde vi Rene för att han skulle komma ut med plånboken då visade det sig att Rene var en gammal söt tant. Vi pratar en stund men Rene och hon berättar att hon har varit jätte orolig över Emelie och att hon har en dotter som reser mycket. Emelie vill krama tanten och jag erbjuder Rene 50 dollar i hittelön. Men hon tackar nej och säger att dom behöver nog ni. Det visar sig att allt är kvar i plånboken förutom hundra svenska kronor. Men emelie slipper besväret med att beställa nya kort. Vilken dag detta har varit. Men allt löste sig till slut.
Efter en rejäl atombombs åsksmäll bestämmer vi oss för att ger oss hem.
Cheers Benny
Australia day firas varje år till minne av då brittiska båtar anlände till Sydney Cove 1788. Dom brittiska invånarna i Australien har inte varit i Australien i mer än 222 år. Innan det så var det aboriginernas land. Men idag verkade alla människor runt omkring oss glada och stolta över att vifta runt med den australiska flaggan. Det som kändes mest påtagligt vad att alla kan vara med i gemenskapen. Det kvittar om du är utlänning." kom och var med i festligheterna" Och festligheter är dom bra på här nere. Vi spenderade några timmar i det äldsta nu bevarade stället i Sydney "the Rocks" Ett ställe som ligger jämte hamnen i Sydney. Där finns det en massa affärer och fik. Dom hade spärrat av gatorna så att man kunde gå där bilarna brukar fara fram. Det fanns en glädje i luften kände man och den smittade av sig.
Vi hamnar därefter på ett väldigt speciellt ställe som vi hittade på nyårsafton.
Där åt vi en god lunch. Denna restaurang låg gömd i en gränd och är perfekt om man vill slippa folkmassorna. En stor marknad fanns det också med en massa olika grejor. Men dom packade tyvärr ihop när vi kom. Ett band spelar i bakgrunden och en massa folk står och tittar på. Ett kabaré band av något slag. Vi bestämmer oss för att köpa en liten flagga och vara med och vifta runt lite.
Vi dyker in i en en pittoresk affär och haffar en för 4 dollar. Där inne upptäcker jag att det läcker vatten från taket. Ett täcken på att det är mycket varmt idag.
I folkhavet av människor är det så många olika nationaliteter att man inte kan räkna. Sydney består av en fjärdedel utlands födda invånare. Men det gör inte så att dom känner sig mindre Australiska. Våran stadstur avslutas med att vi strosar runt lite vid färjeläget där gigantiska båtar brukar stå och där det vanligtvis är förbjudet att gå in. Men idag var det tillåtet. När man går längs vattnet så ser man väldigt snofsiga restauranger som är till för folk som anländer men dessa kolosser till båtar. I bakgrunden har vi opera-huset där det alltid är människor som står med kameror.
Det är svårt att inte ta en bild när man går förbi. Man kan ha tagit 100 dagen innan det spelar ingen roll man tar några till. Hemma i lägenheten avslutas en perfekt dag med några öl på uteplatsen. Cheers




